Remissvar Kulturplan Östergötland 2020-23

Remissvar Kulturplan för Östergötland 2020–2023

I min roll som regional bevakare för Sveriges Författarförbund har jag läst, analyserat och kommenterat planen dels utifrån de olika rubrikerna och områdena i den, dels utifrån de frågor som KLYS använder vid sina tendensrapporter.

Remissvaret innehåller en beskrivande del och en avslutandeanalys/reflektion.

Generella utgångspunkter

Remissversionen av kulturplanen för Östergötland 2020–2023 är ett tydligt strukturerat dokument. Det innehåller en presentation av regionen, kulturpolitiska utgångspunkter, regionala mål, strategiska prioriteringar för perioden, samtliga konst- och kulturverksamheter med en redogörelse för regionala resurser och "Region Östergötland vill", kultur i samverkan med andra samhällsområden samt formerna för samråd kring kultur.

Samtliga konst- och kulturområden finns med, och litteratur är ett eget åttonde område självständigt från biblioteksverksamheten. Varje konst- och kulturområde behandlas på samma sätt med en beskrivning, en redogörelse för de regionala resurserna och "Region Östergötland vill" med ett antal konkreta utvecklingspunkter för respektive område.

I avsnittet "Kulturpolitiska utgångspunkter" redogörs tydligt för hur regionen vill se på kulturens roll i Region Östergötlands utveckling, det regionala kulturuppdraget, kulturpolitiska mål nationellt och regionalt samt hur kultursamverkansmodellen fungerar. Under rubriken "Regionala mål för kultur" presenteras den strategiska treårsplanen som anger den övergripande politiska inriktningen 2019–21 och vilka delar av den som är styrande för kulturområdet. Till respektive strategiskt mål finns en kopplad framgångsfaktor, till exempel "Strategiskt mål: Goda livsvillkor och jämlik hälsa i Östergötland. Framgångsfaktor: Region Östergötland bidrar till att östgötar är delaktiga i samhällets utveckling".

Relevanta och viktiga begrepp definieras och förklaras i planen, vissa mer ingående, andra ganska kortfattat.

Regionens samråd med professionella kulturskapare

Regionens process för samråd med professionella kulturskapare är ett eget avsnitt i planen, "Former för Region Östergötlands samråd kring kultur", och presenterar den övergripande processen, uppföljning och utvärdering samt olika samverkans- och samrådsformer relativt detaljerat. Som en bilaga ligger också samtliga samrådsmöten, dialoger och aktiviteter från oktober 2018 till juni 2019 då en avslutande remisskonferensen hölls.

Under rubriken "Kulturplaneprocessen" beskrivs hur ledningen för processarbetet har organiserats samt vilka tankar som legat bakom de samrådsformer och dialogmöten som har hållits. Det står att regionen har eftersträvat samråd/dialog med så många aktörer som möjligt, vilket också är tydligt när man går igenom den bifogade sammanställningen av samtliga möten och aktiviteter under processens gång. Planen beskriver det kvantitativa och kvalitativa underlaget för uppföljning och utvärdering, och vilka samverkans- och samrådsformer som har funnits – till exempel den årliga regionala kulturkonferensen, Plattform kultursamverkan, politiska samråd med kommunerna, möten med tjänstemän på regional och kommunal nivå, konsulentsamverkan, bibliotekssamverkan samt olika regionala nätverk. Det har varit samrådsmöten, dialogmöten, konferenser och workshops.

När det gäller samråd med de professionella kulturskaparna har regionen både valt stora konferenser med många deltagaredär alla som vill komma har haft möjlighet att anmäla sig, dialog med institutionerna och dialog med representanter för fria kulturskapare från de olika områdena.

Regionens kulturpolitiska utgångspunkter och mål

Regionens kulturpolitiska utgångspunkter och mål beskrivs också i ett eget avsnitt, som i sin tur är uppdelat i "Kulturens roll i Region Östergötlands utveckling", "Kulturpolitiska mål" nationellt och regionalt samt "Kultursamverkansmodellen".

Inledningsvis presenteras regionens utgångspunkt för insatser inom kulturområdet:

Dessutom försäkras att Region Östergötlands kulturpolitik ska grunda sig på principen om armlängds avstånd och att kulturens egenvärde är centralt.

I den strategiska planen för den övergripande politiska inriktningen för Region Östergötland 2019–21 finns ett antal strategiska mål och "framgångsfaktorer" som ska vara styrande för kulturområdet:

Regionens strategiska prioriteringar för perioden 2020–23 formuleras som fem punkter:

Därefter beskrivs kommunernas ochde professionella kulturskaparnas behov och önskemål, vilket har resulterat i gemensamma ambitioner för regionen och kommunerna att:

Under respektive punkt för strategisk prioritering beskrivs slutligen varför den är viktig, vilka problem/möjligheter som finns, hur den kan stärkas och vad regionen vill göra. Dessa "Region Östergötland vill"-punkter är:

De olika områdena har fått sina specifika mål formulerade i respektive avsnitt av planen.

Regionens konstnärspolitik

Det finns inte någon specifik rubrik som behandlarprofessionella kulturskapares villkor, men de tas upp i avsnittet om regionens strategiska prioriteringar och under respektive område. Under rubriken "Stödja konstnärlig utveckling och främja kvalitet" finns konkreta skrivningar om ersättningar, upphovsrätt, konstnärsresidens, konst- och konstnärspolitik och samarbete mellan institutioner och fria kulturskapare.

Under respektive område tas villkoren för professionella kulturskapare kopplade till området upp. Under rubriken "Kultur i samverkan med andra samhällsområden" beskrivs relationen till civilsamhället med ideella kulturskapare och amatörkultur.

Regionens kulturella infrastruktur

Målsättningar för regionens kulturella infrastruktur presenteras också som ett avsnitt under Strategiska prioriteringar 2020–23. Där finns konkreta skrivningar om digitaliseringar, mötesplatser och konstnärsresidens. Olika samarbets-/samverkansformer beskrivs. Under rubriken "Kulturella och kreativa näringar" beskrivs olika branscher och kulturskapare som egenföretagare. Inom detta område finns en ambition att tillgängliggöra det regionala främjarsystemet för företag för att skapa förutsättningar för kulturella och kreativa näringars utveckling samt att koppla ihop stödstrukturer för kultur med stödstrukturer för näringsliv och entreprenörskap.

Området Litteratur

Litteratur står som det åttonde konst-/kulturområdet i Region Östergötlands plan och behandlas precis som övriga områden utifrån en kort beskrivning av området, regionala resurser och "Region Östergötland vill".

I inledningen berättas att området beskrivs utifrån två perspektiv – de litterära utövarna samt litteraturens förmedlare och främjare. De litterära utövarna (författare, manusförfattare, dramatiker, skribenter, översättare, illustratörer, serietecknare, digitala textproducenter samt bloggare) ses som "konstområdets kärna". Litteraturens "förmedlare och främjare" är biblioteken, intresseorganisationer, bokförlagen, studieförbunden, bokhandeln och föreningslivet.

Regionbiblioteket och folkbiblioteken lyfts fram som viktiga arenor och resurser för litteraturområdet.

Under "Region Östergötland vill" finns sex punkter:

Området Bibliotek

När det gäller biblioteksområdet beskriver planen vad som reglerar biblioteksverksamheten och hur den är organiserad i regionen. Under "Regionala resurser" beskrivs Regionbibliotek Östergötlands uppdrag och verksamhet samt Götabibliotekens roll.

Under "Region Östergötland vill" presenteras följande punkter:

Analys och reflektion

Det övergripande intrycket är att Region Östergötland har gjort en ambitiös och väl genomarbetad kulturplan. Planen är väl förankrad i relevanta strategidokument, kulturpolitiska mål på nationell och regional nivåsamt kultursamverkansmodellen och de riktlinjer som finns för den i sig, den är informativäven för den som inte är helt kulturpolitiskt insatt och har en tydlig struktur.

Rent generellt är det en plan som bygger på kartläggning, dialog, önskemål och strategiska mål. Den förhåller sig medvetet till samtliga kulturområden, kulturskapares villkor, konstens egenvärde och armlängds avstånd, avtal, ersättningsnivåer, upphovsrätt och kulturella infrastrukturer.

Samrådsprocessen är genomtänkt och heltäckande – möten har planerats, genomförts och dokumenterats på ett systematiskt sätt. Som representant för Sveriges Författarförbund och därmed en relevant part i arbetet vet jag dock att informationen om dialogprocessen presenterades sent. Jag efterfrågade den ett antal gånger under 2018, men fick då bara veta att samrådsformerna skulle se annorlunda ut än inför arbetet med tidigare kulturplan. Det hade underlättat för mig i min roll, och säkert också för andra kulturaktörer, att få tillgång till informationen om samrådsprocessen tidigare.

Litteratur finns med som ett eget åttonde konst- och kulturområde, självständigt från Bibliotek, vilket är positivt.Utövarna beskrivs relativt brett och verkar inkludera både professionella utövare och amatörer. Folkbiblioteken beskrivs som viktiga arenor för litterära möten och som "litterära miljöer". Som exempel på det senare står "där alla som vill uttrycka sig i skrift har möjlighet att utveckla sitt skapande och även bli publicerade". Med utgångspunkt i det biblioteksupprop som Sveriges Författarförbund har drivit under 2019 saknar jag dels en formulering om att folkbiblioteken är en viktig arena för litteratur i meningen att man som region värnar ett stort och rikt bokutbud, så väl på svenska som på andra språk. Det känns inte heller relevant att biblioteken ska ge "alla som vill" möjlighet att bli publicerade. Vidare står det att biblioteken ska arbeta med litteraturen som konstform bland annat genom kunskapsutveckling av bibliotekspersonalen, ett mål som dock inte återkommer under biblioteksavsnittet i planen.

Några av de punkter som tas upp under "Region Östergötland vill" är konkreta eller delvis konkreta, men de flesta är abstrakta och svårmätbara. "Att stärka litteraturens ställning" är till exempel en ambition som kan innebära allt från fortbildning av personal till pengar för fler evenemang, stipendier, utgivningsstöd eller marknadsföring. Främja ett brett urval av litterära scener och stödja nätverk mellan litterära utövare kan också innebära olika former av resurser, men uppfattas i nuvarande skrivning inte som något regionen i sig ska driva eller skapa, utan mer som att initiativ kommer att kunna delfinansieras. Att utveckla bibliotekens arbete med litteraturen som konstform uppfattar jag som den ovan nämnda fortbildningen, och att utveckla dialogen med de organisationer som företräder de litterära utövarna (till exempel Sveriges Författarförbund, Dramatikerförbundet, Svenska PEN) låter också som en konkret ambition från regionförbundets sida.

Avsnittet om biblioteksverksamheten beskriver det regionala biblioteksuppdragen, folkbiblioteken, skolbiblioteken, universitetsbiblioteken och sjukhusbiblioteken. Mot bakgrund av hur situationen ser ut för biblioteken idag och det biblioteksupprop Sveriges Författarförbund har gått ut med skulle jag önska en skrivelse om tillgången så väl till folkbibliotek och skolbibliotek som till ett stort och rikt utbud av böcker både på svenska och andra språk i befintliga bibliotek. Under "Region Östergötland vill" beskrivs i nuläget att man vill främja bibliotekens roll för digital delaktighet och demokrati, stärka arbetet med språkutveckling och läsfrämjande, samverka för kompetensutveckling kring minoritetsspråk samt utveckla bibliotekens samverkansarbete kring mångfald och tillgänglighet. Möjligtvis kan man tolka den sista punkten som mångfald vad gäller tillgång till så väl skön- som facklitteratur och geografisk tillgänglighet i form av många filialer med generösa öppettider, men i övrigt saknas formuleringar omkring själva bokbestånd, fysiska biblioteksfilialer, bemanning och öppettider. En punkt är "främja biblioteksutveckling för att säkerställa tillgång till och kvalitet på skolbibliotek för alla elever", vilket i sig är en stark och viktig skrivning. I den beskrivande delen står att skolbiblioteksverksamheten ska främjas och utvecklas genom fortbildning och stöd från regionbiblioteket, men är oklart om det ska skjutas till regionala resurser eller om tillgången på skolbibliotek av god kvalitet för alla elever ska främjas på annat sätt. Biblioteksdelen har i sin nuvarande skrivning framför allt fokus på ett allmänt demokratiskt uppdrag på bekostnad av formuleringar om kvalitet och konkret tillgång både på böcker och bibliotek.

Överlag har Region Östergötlands kulturplan goda ambitioner, den inkluderar både bredd- och spetskultur. Planen har många stora övergripande mål, men flera är ganska ospecifika och svårmätbara. Ord och formuleringar som "rikt", "omfattande", "attraktivt", "goda villkor", "synliggöra", "verka för", "stimulera" kan vara problematiska både för regionen själv och för kulturutövare att konkretisera. En annan svårighet med så många ambitiösa mål på alla olika nivåer är att de nästan tar ut varandra, vilket gör att ingenting riktigt sticker ut i planen.

Mycket positivt är dock att planen är tydlig med grundläggande förutsättningar som till exempel ersättningar, armlängds avstånd, upphovsrätt, konstens egenvärde, kulturell och konstnärlig mångfald. De strategiska prioriteringarna som regionen har formulerat inför 2020–23 innehåller viktiga, men återigen delvis abstrakta och svårmätbara punkter. Att främja demokrati och delaktighet, stödja konstnärlig utveckling och kvalitet samt utveckla kulturens roll i samhällsutvecklingen är kvalitativa mål som kan se olika ut beroende på kulturform och verksamhet. Att bredda deltagande och öka spridning samt att utveckla den kulturella infrastrukturen är kvantitativa mål som kan mätas och utvärderas, men utan att siffrorna i sig behöver säga så mycket om kvaliteten.

Som helhet är det som sagt en kulturplan som ger många möjligheter för olika kulturaktörer och som har tagit hänsyn till synpunkter och önskemål på olika nivåer. Från mitt perspektiv är en kraftfull formulering om tillgång till litteratur och konkreta bibliotek, en samstämmighet mellan målen som gäller litteratur och bibliotek så att de återkommer under båda rubrikerna samt en reflektion omkring de mål som är mestospecifika och därmedöppna för olika tolkningar under litteraturrubriken mest prioriterat.

Maria Fagerberg

Regional bevakare i Östergötland för Sveriges Författarförbund