Tio år sedan

I veckan var det tio år sedan Svart dam kom ut. Minns inte exakt datum, men tror att det var 13 eller 14 januari 2003.

Det finns mycket att skriva om det. Om glädjen och förväntan, stressen och känslan att inte riktigt räcka till eller hinna med. Om att plötsligt bli mycket mer offentlig från ena dagen till den andra, och om att vara en riktig rookie i förlags- och kulturvärlden. Om nervositeten varje gång recensionskuverten kom från förlagen, om att prata om döden med okända människor och att göra författarbesök för stor publik och för nästan ingen publik alls.

Det har blivit fyra böcker på de här tio åren. Och en hel del lärdomar, erfarenheter och minnen.

Christoffer Edlings författarporträtt representerar mycket att just den här perioden för mig. Det togs en varm sommardag på Forums bakgård, när förlaget fortfarande hade sina lokaler på Gamla Brogatan. Ett par veckor efter bokens recensionsdatum lyckades jag i brådskan mellan jobb, träning och en telefonintervju bryta benet, så just detta foto fick illustrera många artiklar och intervjuer.

Jo, tiden går fort på ett sätt, men kanske precis i den takt som är rimlig på ett annat. Lättheten i fotot ( i mitt minne var det en väldigt okomplicerad fotografering, där vi var överens om en idé och genomförde den snabbt mellan korrekturgenomgång och lunch ), men också lättheten i själva skrivandet och arbetet med manuset ( förmodligen just för att jag var så omedveten och bara gjorde det som kändes rätt och bra ) är något som jag gärna återgår till. Erfarenheterna och lärdomarna vill jag däremot så klart behålla.