23 april förra året var jag i Barcelona och trängdes mellan bok- och rosborden i S:t Jordifirandet på Las Ramblas. Senare på kvällen var det drakparad och mänskliga torn i Reus. Mycket människor ute, unga och gamla. De flesta kvinnor, nästan oavsett ålder, bar på rosor. I bokhandlarna stod stora travar med böcker, bland annat en hel del svenska deckare. På nästan alla hus hängde katalanska flaggor från fönster och balkonger.
I Sverige firar vi världsbokdagen 23 april, precis som flera andra länder, men inramningen är blygsammare. Det är inga bokbord på gator och torg, inga traditioner av att människor köper böcker till varandra just den dagen. Självklart har dagen en helt annan betydelse för katalaner än för svenskar, eftersom S:t Jordi är Kataloniens skyddshelgon, men som boknörd skulle jag verkligen uppskatta att ha för vana att en heldag om året promenera runt på gatorna bland bord med alla tänkbara böcker, gamla och nya, skönlitterära böcker och faktaböcker, böcker av kända författare och böcker av helt okända tills man avrundar dagen på en restaurang eller bar.
I brist på dignande bokbord ute på stan har jag beställt en hög åt mig själv som jag går igenom medan jag tittar på fotboll på tv där Barcelona ligger under med 0-3 mot Bayern München. Satsade på variation - en gammal, ett par nya, en true story, en socialrealistisk skildring, tre av manliga författare och tre av kvinnliga. Hade jag ändå köpt en S:t Jordi-present åt någon annan än mig själv hade det blivit boken överst i högen, Under vulkanen. Åt min man.