Idag är det 22 december. Söndag. Det blåser ute, ljumma vindar. Sex - sju plusgrader. Luktar blöt jord och visset gräs, som tidig vår.
Lördagen var sista-minuten-julklappsinköp-dag för många. Människor stressade runt med påsar från klädaffärer, inredningsbutiker, teknikkedjor, leksaksjättar och systembolaget. På marken satt tiggare som vanligt, ropade hej! hej! och pleeease!, men människor har slutat lyssna, slutat att titta, slutat att reagera. Det har gått fort. För ett år sedan var tiggare en ovanlig syn, för ett par år sedan något som man bara såg när man åkte utomlands. Nu sitter de framför alla stora affärer och gallerior, längs med gågatan, i gathörnen och har blivit osynliga. Människor köar mitt framför dem, nästan kliver på dem, bär sina fulla påsar i ansiktshöjd på dem, och kontrasten blir extra stor just en sådan dag när pengarna överlag rullar och de flesta förbereder sig för att gå in i det egna familjefirandet med mat och dryck och presenter till släktingar och vänner som redan har det mesta.
Idag är också manifestationer mot rasism, i Kärrtorp och på flera andra platser i Sverige. Läser ett långt välskrivet reportage om hatbrott i DN, ser att Aftonbladet och Expressen kommer att live-sända från klockan elva, lockar med gäster, senaste nytt och analyser.
Överlag önskar jag att fokus kunde ligga lite mer på djupet i frågor som handlar om hur vi människor ser och behandlar varandra, och betydligt mindre på kända personer och inkallade poliser och live-tv. Så, tomten, i år önskar jag mig som sagt att människor inte ska sluta se varandra och att de ska tänka på hur de bemöter och behandlar varandra. Och så önskar jag mig också en fcsp-kaffemugg i svart och rött, men det får jag nog inte förrän i slutet av januari. Till dess knyter jag ihop önskelistan med den här bilden ( tyvärr utan info om fotograf och upphovsrätt, trots att jag har letat - publicerad på aftonbladet.se, metro.se och fotbollskanalen.se ):