Igår, fredag 21 augusti, var sista dagen för att lämna yttranden på remissversionen av kommande kulturplan i region Östergötland (https://wssext.regionostergotland.se/regsam/Kultur%20och%20kreativitet/Verksamhet/remissversion_kulturplan_ostergotland_2016-2019.pdf). Som regionombud för Sveriges Författarförbund lämnade jag ett åttasidigt yttrande där de viktigaste synpunkterna var följande:
Det finns ett ambitiöst anslag i den del av kulturplanen som behandlar området Litteratur, men min uppfattning är att visionen och innehållet inte är helt genomarbetat. Kort- och långsiktiga mål blandas, och även om litteraturen har ett eget kapitel i planen ligger allt utvecklingsarbete på regionbiblioteket, vilket i sin tur innebär att fria kulturutövare inom ordområdet knyts hårt till institutionen. Detta betyder att det blir en obalans mellan institutionen och de fria utövarna. Om litteraturen verkligen ska vara ett självständigt område är det viktigt att detta är tydligt även i ansvars- och genomförandebeskrivningen.
Positivt är att regionförbundet har tagit hänsyn till SFF’s prioriterade mål och skrivit in dem i kulturplanen. Litteraturen har fått en tydligare roll i denna kulturplan, arvoderings-/ersättningsfrågan finns med liksom fristadsfrågan. Litteraturens egenvärde som konstform tas upp som en utvecklingspunkt, även om den inte behandlas särskilt ingående eller konkret.
Som regionombud för SFF har jag följande synpunkter på skrivningen om litteraturområdet:
- Aktörerna beskrivs på ett sätt där institutioner, professionella utövare och rena privatpersoner (t ex ”föräldrar”) blandas på ett sätt som gör rollerna otydliga. Ett förslag är att se hur aktörerna inom andra kulturområden beskrivs och följa samma modell.
- Sätter att beskriva olika former som litteratur förekommer i idag är också otydligt: ”Idag finns en uppsjö av olika typer av medier på olika sätt.” Fortsättningsvis beskrivs dessa olika medieformer, men även här känns avsnittet inte helt genomarbetat, eftersom man inte får en uppfattning om vilka former som används i regionen och vilka former som är intressanta att utveckla.
- Den vision som presenteras, där att ”ha det bra” som författare i regionen är ett mål att sträva efter, är alldeles för otydlig. Eftersom kartläggningen ”Litteraturens villkor i Östergötland” nämns som en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet kunde resultatet av den användas för att definiera vad ”ha det bra” skulle innebära mer konkret.
- ”Att lyfta litteraturen som konstområde” och ”Utforma strategier för litteratur, skrivande och läsning i Östergötland” är stora mål som blir otydliga både vad gäller hur de ska genomföras och hur tidsaspekten på genomförandet kan se ut. Det skulle vara en fördel om de kunde brytas ner i delmål. Litteraturen ses dessutom redan som ett etablerat konstområde, men skrivandet som konstform är däremot i behov av att lyftas.
- ”Bidra med stödjande insatser för hur professionella författare och översättare kan medverka med sin yrkeskunskap i olika sammanhang, såsom skola, utbildning, kultur och samhällsdebatt och att de får avtalsenlig ersättning” är också ett omfattande mål som det är svårt att se hur regionbiblioteket ska kunna arbeta med på ett övergripande plan. Sådana mål är inte mätbara om de inte är kopplade till aktiviteter eller ansvar.
- Överlag är målen/utvecklingsområdena mycket olika när det gäller omfattning och innehåll, vilket gör dem svåra att värdera. Det skulle vara en hjälp om man separerade lång- och kortsiktiga mål, eller t ex visioner och mätbara mål som man kommer att arbeta konkret för att uppnå.
- Förutsättningarna för litterärt skrivande i regionen berörs inte, vilket är en brist. En nulägesbeskrivning av hur det är att vara verksam som författare i regionen skulle vara en bra utgångspunkt för övrigt resonemang samt analys av utvecklings- och förbättringsområden. En nulägesbeskrivning av hur det är att vara verksam professionell författare skulle markera en medvetenhet om de ekonomiska och konstnärliga förutsättningar som råder, istället för att fokus ligger på ”extraaktiviteter” som uppdrag och deltaganden i olika sammanhang.
- ”Litteraturens ställning i Östergötland” betonas, när det snarare handlar om det ”litterära skrivandets ställning”, eftersom litteraturen i sig redan har en stark ställning som bland annat bevakas av biblioteksverksamheten.
- Litteratur som kulturområde saknar en samordnare/konsulent som övriga kulturområden har, istället läggs hela ansvaret för bevakning och genomförande av åtgärder på regionbiblioteket, vilket i sin tur innebär att områdena bibliotek och litteratur bara separeras rent textmässigt.