som uppskrämda fåglar

Under veckan

kom våren

tog paus

återvände

utkyld buss

marsljus

tankar flaxar som uppskrämda fåglar

fast inte rädda

bara osorterade

splittrade

och många

EU-migranter

sover vid brofästet

vaknar

när jag löper förbi

med bråttomkliv

i Adidastajts

och med gelinlägg i skorna

för värkande överansträngda hälar

sträcker ut krumma

stela

kroppar

skakar täcken

och filtar

viker ihop

läste rubriker om avhysning

till kaffet

de flaxande tankarna

snuddar vid avstånd

och närhet

drömmar

verklighet

med också vid

snabba åsikter

och önskan att bli sedd

åtminstone för en sekund

vid andrepiloten

som kraschade passagerarplanet medvetet

hur Alpernas bergskedjor

ser ut från luften

i skarpt solljus

med flygplansskuggan

mot ödsliga bergväggar

och nere i branta dalgångar

hur lite vi vet

från en stund till en annan

och hur svårt

det är att acceptera

samtidigt som vi kollektivt

häpnar

över knoppar

spirande grönska

plusgrader

fjärilar